- Klara, sätt dig på din plats! ropar fröken. 

Jaså nu märker fröken vad Markus och Klara håller på med. Klara går otacksamt tillbaka till sin plats. Jag rynkar på pannan. Klara glor irriterat på mig. Det ser ut som om hon typ tänker: "Du ska inte få min Markus, nej. Jag hörde när du frågade chans på honom förre året. Och den stunden kommer jag aldrig, någonsin, aldrig, glömma! Jag hörde också när Markus nobbade dig och sa att han aldrig kommer bli tillsammans med dig. Vad som än händer faktiskt!" 

Jävla taskig fundering man skulle vilja säga till en oskyldig liten varelse som jag.

Till slut börjar fröken prata om grodor.

- Vet, du, Markus, hur en grodas inälvor ser ut? Kom och rita det på svarta tavlan. Ta med dig tre kompisar så dem kan hjälpa till också.

Markus går långsamt fram till tavlan.

- Jag väljer Klara, Oskar och Anna.

Wow, jag är riktigt förvånad över att Markus valde mig. Inte konstigt att han valde Oskar och Klara också. Markus och Klara är ju ihop. Och Markus och Oskar är bästa vänner, kan man säga. Dem två umgås ganska mycket med varandra. Men jag är också en bra kompis till Markus då, eller? Eller, kanske jag är något ännu bättre...? Hans flickvän.

Markus ler och ger Klara den vita kritan. Jag suckar djupt. Klara gör en avundsjuk grimas till mig. Som om hon är bättre än mig ungefär. När Klara ser att jag grejar med något annat (jag pillar bara på en penna som är på lärarens bord), tar Klara kritan och håller den hårt och stadigt. Hon siktar mot mitt ansikte, utan att jag märker det. Klara ritar med en svart krita denna gången, i mitt ansikte och skriver: "PORR". Jag börjar storgråta och springer ut i korridoren. Jag går in i damernas toaletter. När jag torkat bort det mesta av den svarta texten från kritan ser jag att Markus står där oskyldigt. 

- Förlåt för Klara, säger han blygsamt. Du vet att hon kan vara sån.

Både jag och Markus sätter oss på trappan. Vilken tur att ingen annan är här i korridoren. Det är bara jag och Markus... Markus lutar sig fram och kysser mig rätt på läpparna. 

MIN DRÖM HAR GÅTT i UppFYLLELSE

Vi hånglar till och med! Ganska länge hånglar vi också.

/Ann@ ♥

Till slut stannar bussen. Karro och jag kliver av samtidigt.

- Vad ska du ha för lektion nu? frågar jag Karro medan vi går i korridoren till våra skåp.

- Matte, du då?

Jag tänker efter en stund, sedan kommer jag på:

- Tror jag ska ha biologi. Vi ska disikera en groda har jag för mig.

- Kommer du inte ihåg om ni ska disikera ett djur, särskilt inte en groda? frågar Karro och rynkar pannan.

- Ja..., säger jag misstänksamt.

Sedan går jag till mitt klassrum där biologin ska vara, och Karro går till det klassrummet hon ska vara och räkna matte. Usch, matte. Jag ryser bara över att tänka på det. Jag menar, vem gillar matte egentligen förotum matteläraren? Det är ju typ bara han/hon/dem som gillar matte. Ingen elev gillar matte, fast det kanske bara är några nördar då.

När jag kommer till klassrummet jag ska vara i ser jag redan några andra sitta på sina platser.

- Förlåt att jag kom försent, säger jag till fröken. Jag visste inte att vi började så tidigt.

- Du vet att vi alltid börjar kvart över 8. Ni kommer alltid till skolan klockan 8, ni får ha rast i en kvart och göra vad ni vill, NÄSTAN! Tänk på det jag sa, se så. Sätt dig ner bredvid Markus där borta.

Och ja! Markus är världens snyggaste kille. Jag har frågat chans på han en gång faktiskt. Men han sa nej, för då var han redan ihop med Klara. Det är fjortisen i klassen, jag hatar henne. Men nu är dem två inte tillsammans med varandra. Ska jag våga fråga honom igen? Vad händer om han skulle säga nej? Inget.

- Du, Markus, säger jag.

Markus nickar. Jag fortsätter:

- Kommer du ihåg den gången jag frågade chans på dig? Du sa ju om du någonsin skulle göra slut med Klara, så skulle du bli ihop med mig. Det kommer du väl ihåg väl, eller?

Markus kliar sig på pannan och säger:

- Ja, det kommer jag ihåg. Men jag och Klara är fortfarande tillsammans. Tyvärr, oavsett vad som händer kommer jag aldrig bli tillsammans med dig.

Markus vinkar till Klara. Plötsligt kommer Klara mot Markus och hånglar med han. Usch... Jag stirrar ilsket på Klaras bröst. Dem är så stora, snart kommer Markus säkert klämma på dem. Men, det är ju precis det han gör nu! Och fröken verkar inte märka nåt.

/Ann@ ♥

Jag vill inte förlåra Leo. Ni kanske undrar vem Leo är? Jo, det är nämligen min söta hund som är Leo. Jag kommer aldrig lämna honom, och han kommer aldrig lämna mig. Men jag har ju inte frågat honom precis, men jag har i alla fall lovat mig själv och honom det. Att jag aldrig någonsin ska lämna honom.

- Kommer du? frågar Karro och håller armarna i kors.

Karro är min bästa vän. Hon stöttar mig i vårt och tort. Hon väntar på att jag ska bli klar med allt tänkade med Leo. Vi ska gå till bussen, och sedan åka till skolan.

Jag klappar Leo och ger honom en släng-puss. Sedan går jag och Karro i kylan till skolbussen. Jag och Karro bor ganska långt ifrån skolan, det är därför vi åker buss. Och det är ju så härligt att bo ute på landet! Man kan nästan göra vad man vill, och man kan ha hur många djur som helst. Och min familj har ju en gård så dem mjölkar kor. Så vi har får och grisar också. Och en hund och en katt såklart. Men hunden gillar jag mest av allt. Leo. Älskar han, som sagt. Karro får bo hos oss. Hennes pappa är sorgligt nog död... och hennes mamma ligger på sjukhus för hon har bröstcancer. Hon har tappat hår och naglar. Jag, Karro och hela min familj stödjer Rosa Bandet. Jag tycker så synd om Karro. Och hon kan ju inte bo alldeles ensam så hon får bo hos mig och min familj!

Min familj består av mig, Anna, min mamma Karin, min pappa Klas och min störiga lillasyrra och min störiga lillebror. Och sedan är det ju Karro också. Henne får vi inte glömma!

/Ann@ ♥

Hej, ingen vet vem jag är tror jag! Men en väninna till mig tipsade mig om bloggplatsen.se, och jag skapade därför en blogg. Min lilla vän heter Filippa, kanske låter som ett barn men det är hennes namn. Hennes blogg heter novellochsagor.bloggplatsen.se. Rekomenderar den! Själv läser jag den, den är super. Men innan du läser hennes blogg, läs min. Jag kommer skriva lika mycket som Filippa. Alltså minst tre gånger per dag.

Jag heter i alla fall Anna! Min signatur/autograf är Ann@ ♥ Så varje gång jag svarar på en fråga eller en kommentar, skriver jag alltid det i slutet. Så inte någon behöver undra... Om du vill veta något om mig är det bara att skicka en fråga. Jag kommer fixa med bloggen ett tag innan jag börjar skriva. Jag ska nog skriva nästan samma saker om Filippa. Men jag kommer inte härma!

Sagan jag ska skriva ska handla om Annas (jag valde mitt egna namn, vet ej varför!) Men kom alltid ihåg: JAG HÄRMAR INTE. Men när/om ni ska läsa mina noveller kanske det kommer påminna om Filippas... Jaja, nu ska jag i alla fall greja med utseendet med bloggen osv.

PS. Jag skriver alltid min autograf i slutet av ett inlägg också.

/Ann@ ♥